Resultatet.

09.09.21 / 22 - 01.28

Dejten blev av. Fast på fredagen istället för lördagen.

Jag kom till stället vi skulle mötas på innan honom. Jag stog där nervös som bara den och tittade runt mig vem som möjligen kunde vara han.
Tillslut kom en kille fram till mig. Bakifrån. Sa mitt namn frågandes. Jag kollade på honom. Och jag såg att det var han. Vi kramades och jag gillade verkligen det jag såg. Han hade jeans, skjorta och vita sneakers. Precis som jag hade trott. Själv var jag klädd i svart. Som alltid. Hade en skjortliknande top, kjol, strumpbyxor och ett par små ballerina skor. Kände mig het. Inte för mycket u-ringning, men man kunde ana min klyfta lite granna.

Vi gick till ett ställe han gillade. Där tog vi en varsin öl. Han var en riktig gentleman och bjöd såklart. Vi satt där mitt emot varandra och det kändes lite sådär. Så vi bestämde oss för att gå vidare.
Vi gick till ett flott ställe där vi drack goda drinkar och blev lagom runda under fötterna. Det var fantastiskt kul. Vi skrattade och han gav mig komplimanger. Han tyckte att jag var rolig. Det är ju en väldigt positiv egenskap. Speciellt om man har samma humor. Det sköna med allt var att vi var allvarliga och skojiga om vartannat. En perfekt mix.

Efter ett tag gick vi vidare till ett tredje ställe. Ganska berusade, men inte ohyffsade. Vi skrattade högt mest hela tiden och drack lite mer öl. Många grodor hoppade ur våra munnar, men det gjorde inget. För vi glömde tid och rum helt. Efter att ha setat där och snackat länge och väl böjde han sig fram mot mig och kysste mig. Det var ömhet laddat med sensualitet. Helt perfekt som allt annat såklart.
Han gav mig fler komplimanger. Sa bla att jag hade mjuka och sköna läppar. Jag kontrade med att säga att jag gillade att kyssa honom. Då sa han (kanske den klychigaste komentaren av alla, men den var ändå perfekt) "Sluta inte då".

Efter ett tag stängde haket och vi rörde oss mot bussterminalen. Han följde med mig till bussen (lika mycket gentleman som genom heela kvällen). Vi kysstes läänge. Det var gott och jag gillade det. Efter ett tag kom vi överrens att gå åt varsitt håll innan det gick "för långt".

Väl hemma skrev jag ett "tack så mycket sms". Fick inget svar. Lördagen - tyst. Söndagen - tyst. Då fick jag nog och messade ett helt oberoende och ganska stelt sms. Frågade hur det var osv. Svar? Nej. Idag - tyst. Tills kl slog 20.00. Då fick jag ett sms. Innehållande "förlåt" för att det kom sent. En förklaring på varför (som var godtagbar). En komplimang om mina läppar och en obligatorisk fråga i form av "Hörs?".

Jag svarade såklart ikväll. Mest för att visa honom att jag minsann inte spelar "spelet". Jag har ännu inte fått svar. Men det känns ändå som att jag fått en bekräftelse.

I dessa väntans dagar har jag mått piss. Tror det beror på att dejten kändes så perfekt. Vi klickade (enligt mig). Jag fick så många komplimanger och någonstans i mig känns det som att detta kanske är Han med stort H!? Idag blev jag glad. Mycket glad.

Jag:
- Luktar gott.
- Är fruktansvärt rolig.
- Har otroligt mjuuuka läppar
- Smakar väldigt gott att kyssa.
- Har en fin rumpa.

Det får man vara ganska nöjd med trots allt.
-:Over and Out:-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0